... mina fotoböcker skickades igår så jag hoppas att jag får dem den här veckan!

Idag fyller Arvid 6 månader och jag fattar ingenting. 6 månader! Då är man ju ingen bebis längre. Halvvägs till ett år liksom. En lägesuppdatering:

• Efter att ha haft en körig mage i 1,5 vecka går han numera på enbart ersättningsdiet tills det lugnat ner sig. Fast föda strikt förbjudet just nu alltså.
• Älskar sin gåstol.
• Kan dra sig framåt med händer och fötterna till hjälp.
• Skrattar högt när Erik går framför oss upp för trappan här hemma.
• Skiner upp i världens största leende när Erik pratar med honom.
• Klickar med tungan mot gommen.
• Har hittat sina fötter.
• Dreglar och dreglar och dreglar men har ingen endaste tand i sikte.
• Sitter gärna upp i liggvagnen och tittar på när Erik cyklar på gatan.
• Har mer hår nu än han nånsin haft tidigare.
• Börjar få mer och mer gröna ögon.
• Är nästan alltid glad.

1. Gör som NI vill. Skit i vad i precis varenda annan person säger. Det är ni som bestämmer. Helt och hållet faktiskt. Oavsett om det gäller att följa traditionen till punkt och pricka, göra allting okonventionellt eller göra som vi - lite av varje. Vi valde ett kyrkbröllop med sommarpsalmer, men jag hittade alternativa texter till psalmerna som tonade ner gudskänslan och betonade kärleksbudskapet. Som exempel.

2. Lägg pengar på det som är viktigt för ER. Alla prioriterar vi olika. För vår del tyckte vi att festen och bröllopsresan var viktigast, och det var det som fick kosta mest. Klänningen var billig, köpt efter att den redan blivit uthyrd en gång. Ringarna var billiga (Offas är faktiskt dyrare än min för den är bredare och innehåller därmed mer guld, trots att min har sju diamanter). Jag sminkade mig själv men vi lade desto mer pengar på en vacker bil att skjutsa oss mellan kyrka och festlokal. Gör en priolista!

3. Satsa på en vettig fotograf. Detta handlar ju om prioriteringar igen såklart, men att ha vackra fotografier som minne är väldigt mycket värt.

4. Bjud bara personer ni verkligen vill dela er dag med. Vi uteslöt stora delar av båda våra släkter just för att det är personer vi aldrig umgås med. Tyvärr (?!) har vi så stora släkter att vi inte kunde bjuda alla vänner vi önskat, det hade blivit för dyrt.

5. Andas.

S sa det först för några månader sedan. I helgen sa mamma det också.

- Vad bra du är med killarna!

Jag hörde först inte vad hon sa så hon fick säga det igen, och vidareutvecklade då:

- Det syns verkligen att du trivs med att vara mamma!

En jättehärlig och fin sak att säga till någon tycker jag. Och ja - jag stormtrivs!

... ännu* ej besannad är den om att få ett litet mörkt barn. Jag har alltid tänkt att jag ska gifta mig och få barn med en afrikansk man, för att få vackra små mulattbarn. Ja jag erkänner - det är bara därför. Bara estetiskt. Barn med en västerländsk och en afrikansk förälder är generellt sett hur söta som helst. När jag var liten hade jag en sångbok med sånger från hela världen. Den var vackert illustrerad och en av bilderna visade en afrikansk mamma med en fantastiskt färgrik sjal runt sitt huvud som stod på knä och pratade med sitt nakna barn. Och barnet var så fint! Där och då föddes min fantasi om att få mörka barn.

* Jag har hittills misslyckats fatalt, men man kan ju alltid adoptera! Tror dock att det skulle krävas extremt mycket för att få Offa att gå med på fler barn - adopterade eller biologiska...

- Det är bäst att pappa sjunger en sång när vi äter mamma!

What's a dad to do*? Offa tog helt sonika fram sångboken och sjöng högt, sånger som Ritsch ratsch filibombombom och Törnrosa var ett vackert barn.

*Offa hade alltså själv ätit färdigt och hade därför tid att sjunga. Och eftersom det som efterfrågades (sång) råkar vara ett av Offas favoritgöromål så var han inte nödbedd.

Tre fotoböcker beställda. En över Eriks andra levnadsår, en över vårt bröllop och en över vår bröllopsresa. Can't wait! Och tack vare rabatten blev det bara 491 kr inklusive frakt. Då har jag i och för sig "bara" 24 sidor i varje bok, till Eriks första år var det nog nästan det dubbla... Skyller på att det händer så mycket första året så då kan man lätt fylla en större bok!

Och det ska jag försöka komma ihåg om nåt år när jag sätter ihop en bok över Arvids första år också...

Dagens sötaste: Erik när han tog på sig gummistövlarna och gick ut för att hämta posten. Han kom sedan tillbaka för det blåste så mycket, så han behövde jacka och mössa också (då hade han redan öppnat och stängt brevlådan utan att plocka med sig posten...). Höll sedan posten tryckt mot sin kropp och kunde därför inte öppna ytterdörren när han skulle komma in. "Hallå!" hörde jag utanför dörren.

Dagens pyssel: En hemmagjord klädnypspåse gjord av en gammal duk jag aldrig använt. Perfekt att ha med sig ut till torkvindan nu under sommaren!

Dagens gissel: Att sätta ihop Eriks växasäng (jaaa han har fortfarande spjälsäng, tjat tjat...).

Dagens stress: Sätta ihop en snygg fotobok eftersom Fujidirekts erbjudande går ut imorgon. Som tur är så är grovjobbet gjort - alla bilder till tre (!) fotoböcker är sen tidigare utvalda. Nu ska jag bara komponera ihop dem med lite text också.

Dagens garv: Arvid som kiknade av skratt åt Erik som åt en glasspinne.

Arvid är snart 6 månader gammal och gillar inte gröt. Därför gillar han heller inte välling, det är ju typ samma smak på dem. I ett par dagar nu har jag lyckats få i honom lite gröt när jag blandat upp det med päronpuré. Igår fick jag tips från S att prova med fruktgröt, och häromdagen fick jag faktiskt några provpaket både gröt och välling från Semper. Sagt och gjort, provade idag med fruktgröt och det gick ner! Han var rätt trött så han åt inte så mycket (plus att han hade visst bajsat, märkte jag sen...) men det var inga protester i alla fall! Så när jag bytt blöja på honom och skulle lägga honom provade jag nu att ge honom välling, för nu borde han ju rimligen inte ha så mycket emot det resonerade jag. Och lite så var det faktiskt. Han åt typ 90 ml havrevälling. Jättebra ju! Första dragen ville han inte, men när han märkte att det inte fanns något annat så åt han upp. Så jag hoppas han kan vänja sig nu - och att det leder till bättre nattsömn...

Det är vad jag gör just nu i livet i alla fall. Allt som oftast. Helt totalt inte PK. Erik är nämligen i en fas nu som jag, redan innan jag fick barn, visste att jag skulle hata. Babbla-hål-i-öronen-och-fråga-om-allt-och-referera-allt-som-händer-fasen. Puh vad trött jag är på den. Och då har han ändå inte kommit in i den värsta varför-fasen än. Den här fasen är ju väldigt rolig på många sätt, eftersom man får en insikt i hur han tänker och vad han funderar på, och han säger många kloka och tokroliga saker. Men guuud vad trött jag blir på att det aldrig är tyst! Aldrig får jag tänka klart en tanke, säga färdigt en mening, skriva klart ett sms, utan att bli avbruten - och han fortsätter avbryta tills man uppmärksammar honom. Lite som häromdagen, om ni minns.

Hoppas han växer ur den här fasen snabbt! Eller kan man anta att det kommer fortsätta hela livet...?

Igår hade vi äntligen Eriks något försenade barnkalas. Vi blev tyvärr något färre än vad vi skulle ha varit, varför vi hade mängder av tårta över (eftersom jag gjorde tårtan dagen innan kalaset egentligen skulle ha varit, och den var då beräknad på dubbelt så många personer!). Vi bjöd på gör-själv-varma-mackor, vilket är den perfekta bjudmaten tycker jag eftersom det kräver minimal ansträngning från min sida. Så nu sitter jag här och äter en restlunch. Varma mackor med champinjonstuvning, fetaost och tomat och skinka och tomat. Fast inte allt på samma macka såklart... Jättegott!

Offa mådde igår morse sämre igen och åkte till vårdcentralen på lunchen. Hans lunginflammation är över (den pallade inte antibiotikakuren han åt), så nu har han antagligen åkt på något nytt. Jippi.

Ända sen i torsdags har jag försökt klippa gräset, men det har ju regnat vareviga dag... Jag tar det som ett tecken på att jag inte behöver klippa. Istället ska jag idag försöka mig på fler barnkläder. Ska ta en sväng ner till det lokala (billiga!) tyghuset och köpa ett brett resårband och sedan sy en slags hängslebyxa för bebisar med korta ben (tänk body fast med hängslen, i ett lite styvare bomullstyg). Ska bli intressant att se hur jag lyckas!